Jag lämnade aldrig lägenheten igår utan satt oavbrutet vid köksbordet med ömsom matte ömsom samhällsbyggnadsprocessen framför mig. Timmarna bara flög i väg och jag hann inte alls med allt som jag tänkt, men men det ordnar sig.
Idag har jag förberett mig inför seminariet i rättsfallsanalys som jag ska delta i på förmiddagen i morgon, är faktiskt lite nervös. Resten av dagen har jag sprungit omkring och fixat diverse saker bland annat tvättat, städat, handlat och renbäddat. Jag är helt slut nu och om klockan bara blir efter 21 så ska jag ta och pallra mig i säng för väckarklockan ringer 06.00 imorgon bitti.
Jag tror aldrig att jag längtat så mycket efter att det ska bli måndag som jag gjort den här helgen. Älskade J landar imorgon kväll på Arlanda och då ska jag vara där och möta honom. Oj vad jag saknar honom men detta är sista natten själv i vår säng. Ska bli så underbart att ha honom hos mig igen.
Tack alla som hört av er, stöttat och peppat mig. Det betyder så mycket att veta att ni finns där, om än bara med några ord, ett mail eller ett telefonsamtal. Tack!
/Maria